Åke A och jag bestämde oss för att dra iväg onsdagen den 7 april. Hyfsat väder och bra vägbeskrivning. Inga problem så långt. Och inte heller på plats. Vi hade turen att redan efter c:a en kvart få höra och se ttk:n i det "ordinarie" trädet, en avbruten bok. Den var snäll och klättrade ett tag framför oss, så att vi skulle få se den ordentligt, innan den försvann bortåt. Och borta blev den under nästan hela dagen. Men då var vi på väg hem för länge sedan, via Fika, Rönnen och Sandön. Nöjda med varsitt nytt X 
Se bilder från Magnus M:s utflykt dit.

John och Kenny var också dragvilliga, så lördagen den 24 åkte vi. Parkeing vi Skanörs kyrka och någon km:s promenad. Som alltid steg pulsen ju närmare platsen vi kom. Vi mötte en del, bl.a. Molle från Sävsjö, som haltade fram på kryckor efter ett fotledsbrott. De lugnade oss med att finns kvar.

Tillsammans med några skådare ställde vi oss i en öppning i dungen. Plötsligt hörde vi ett nytt och obekant läte. Visst. Där var den! Några såg den också, men jag hade ställt mig lite vid sidan av och missade den visuella obsen, vilket retade mig. Vi stannade kvar ett tag och lyssnade och hoppades på att få se den, men icke.

Medan vi stod där, kom ett larm från Glommen : Iberisk gransångare!!!
Vi hade alltså åkte ända till Skanör medan det fanns en i Glommen!. Nåja så´nt kan man ju inte veta och dessutom visade det sig att det är tveksamt om den kommer att godkännas, då det tydligen förekommit något prassel över artgränserna.

Vi tog dock vägen över Glommen och hade alltså ett Dubbelkryss på arten under samma dag!. Inte dåligt.
Se bilder 

Vi kom fram i kvällningen och lugnades av Bo Thoor, Kalmar. 
-Den ligger säkert i viken därnere.

Jodå, där låg den och simmade och födosökte tillsammans med sked- och gräsänder. Dessutom hade den vänligheten att lyfta lite på vingarna och visa varför den heter "blåvingad". Mycket vacker.

När vi var nöjda började vi söka efter grodorna. Plötsligt kom vi på att vi hört dem hela tiden, men kanske inte kopplat det till grodor (eller också varit så upptagna av den fina årtan att vi inte reagerat). Det var inga problem att hitta dessa stora grodor, som verkligen hördes ordentligt. Kul

Fikat/kvällsmaten bakom ladugården smakade kanon i kvällssolen.  Se bilder 

Sagt o gjort. Efter vissa förhandlingar hemma hos Åke var allt klart och kl. 3 på em. åkte vi. Ganska fort, vilket behövdes, eftersom vi egentligen tog fel väg. Körde över Varberg o Halmstad i st. f. över Värnamo. Dessutom kom ett: Eftersöks, ännu ej återfunnen-larm när vi hade 8-10 mil kvar. Deppigt. Vi tog en fikapaus innan vi fortsatte med hopp om ett nytt och positivt larm. 

Ett sådant kom också, men gällde en Biätare, 2 km söder om Brantevik. Vi får väl ta den då, sa jag, som blev lite förvånad över entusiasmen hos Åke, tills jag fick veta att han behövde den, som ett nytt X. 
Kl 19 åkte vi ner mot kusten, fick se en massa bilar, skådare och en biätare, som satt på telefontråden framför oss. Snygg o fin, men det var ju inte den vi åkt så långt för. Jag var fortfarande lite besviken, medan Åke var ganska nöjd.

Vi tog en vända till området där sparven senast varit, för att om möjligt se fotspåren eller liknande efter den. Där gick en del skådare, de flesta lite modstulna, och strötittade in i de stora busksnåren där mina kamrater varit några timmar tidigare och njutit av fågeln.

Vi ½-8 tiden föreslog jag att vi skulle dra hemåt. Vi hade ju c:a 4 timmar hem. Vi körde lite sakta, tittade på Brantevik, tankade i Simrishamn och körde mot Kristianstad. Vid Maglehem (4 mil bort) kom LARMET: Sparven återfunnen!

Det var bara att vända och strax efter 9 var vi framme. Snabbade oss till platsen och efter en stund hoppade fågeln upp ur buskaget. Vilken fågel! Under den ½-timme vi var kvar, visade den sig flera gånger, som längst kanske ½-min. Man hann få in den i tuben och verkligen njuta av den. Jag tog några kort också, men mörkret hade börjat falla och den var inte så intresserad av att bli plåtad, så bilderna blev därefter. Dokumentation i alla fall.

Mycket, mycket nöjda vände vi så hemåt och via ett besök på McDonalds anlände vi hem vid 2-tiden. 

Se bilder 

Se bilder 6 nov        Se bilder 17 nov

6 nov. Gustav Adolfsdagen och dessutom Alla Helgons Dag. Vi skulle stå på Coop och prata Vinterfågelmatning. En grej vi började med förra året och som är mycket trevlig.

Per N och jag hade första passet och avlöstes av Lars och Claes-Göran kl 10. Då hade ännu ett larm gått på Spetsbergsgrisslan i Kungshamn. Den hade varit där i närheten någon dag och C-G och jag bestämde oss för att kommer ett "stationärt" larm till, så sticker vi kl. 11.30. Problemet var att Åke, som skulle ta sista passet på Coop tills. m. Leif, inte kunde komma. Vad skulle Leif säga om att vara där ensam? -"Inga problem"

Därmed var det bara att vänta på larm. Det kom också! Ringde hem till Berit och bad henne fixa 3 matsäckar för en tur till Kungshamn om c:a ½-timme. Jag ville nämligen ha med henne också, denna strålande solskensdag.

Allt gick som smort. Fint väder, vacker natur, goda förhoppningar om en fin och enkel obs - ända tills vi var några mil från Kungshamn. Nytt surrande i larmapparaten: -"Drog iväg, ej återfunnen" (!)

Det var inte roligt. På något sätt gick solen i moln (mentalt), men vi bestämde oss för att fortsätta och fika i Kungshamn.

Väl framme fann vi många skådare, ivrigt spanande i det starka motljuset. T.o.m. flera stockholmare hade dragit till västkusten. Vinden kom ganska starkt från norr, vilket gjorde att det var kallt att stå ute. Vi hajade till ibland, när någon grissla dök upp, men det var bara enstaka "sill-mular". En alkekung hade vi också utanför. 

Det fick bli fika för att hålla värmen. Plötsligt blev det rörelse i leden. Någon hade upptäckt den "riktiga" grisslan en bra bit ut i havet. Och minsann - där syntes den, men inte var det någon kanonobs precis. Dessutom lyfte den och drog iväg.

-" Den flög inåt hamnen", ropade någon. Alla tog med sig sina tubar och sprang till kajen bakom industribyggnaderna. Vi spanade långt in mot Kungshamns inre hamn. Inte syntes grissla inte. Men så hojtade någon: -"Där är den ju!"

Och minsann. Alldeles nedanför kajen, (10-20 m) simmade Spetsbergsgrisslan med full fart utåt. Vilken observation! Jag hann dock bara ta ett par, mindre lyckade bilder, innan den kom alltför långt ut. Claes-Göran, som är en riktig gentleman, hade frågat om han skulle hämta Berit, som satt i bilen. -"Gör det", sa jag och fortsatte fota. 

Tack vare honom, fick även Berit ett nytt X. 

Som vanligt, infann sig det underbara lugn, som brukar komma efter ett efterlängtat och oväntat kryss, och vi vände hemåt, synnerligen nöjda med dagen. 

Drygt en vecka senare ringde Magnus och frågade om jag ville följa med till Kungshamn och titta på Grisslan. Han skulle på kundbesök i Trollhättan och tänkte ta en omväg. Eftersom mina bilder inte blev så bra, tyckte jag det kunde vara ett bra tillfälle att komplettera bilderna.

Vi åkte tidigt och väl framme vid hamnen, träffade vi en upplänning, som stått och spanat förgäves länge utåt havet. Jag föreslog att vi skulle titta längs med kajen, där den funnits den 6:e. Och har man sett! Den simmade på ungefär samma ställe även nu. Men liksom förra gången drog den sig snabbt iväg, när den upptäckte oss så nära och simmade över mot Smögen. 

Magnus och jag åkte då över dit och kom ner till klipporna vid vattnet, där den simmade. Här fick vi jättefina bilder och kunde mycket nöjda, sätta oss att morgonfika, innan vi drog iväg till Trollhättan. 

Se bilder 6 nov      Se bilder 17 nov

Vi träffades 9 st vid Pkb och delade upp oss i 3 bilar. Mot Veselången. Regnet tilltog, men Leif, som alltid är optimist påstod att det lättade!

Några ormvråkar, gäss och sångsvanar sågs innan vi stannade vid Veselången i höjd med Jonsjö. 2 havsörnar jagades av korparna, massor av gäss ute i Viskan, en fjällvråk och en mycket vacker blå kärrhökshanne hann vi se innan - LARM! Upp med larmapparaten - Ismås! Fjärhals på Onsalahalvön. Sträckande söderut. Ringde C300 och hörde att det nog vore lämpligt att dra till Gubbanäsan.

Claes-Göran och jag tittade på varandra: -Vi avviker, sa blickarna. Jag lade fram för de andra dilemmat och undrade om någon hade något emot att en av de 3 bilarna drog vidare. Nejdå, alla önskade oss lycka till och Ingrid ville gärna följa med och ev. få se en så ovanlig fågel och dessutom få se hur det var att åka på drag.

Vi gjorde som Micke hade sagt på telefonen - drog mot Getterön. En dubblering av larmet brydde jag mig inte om, utan vi diskuterade hur många bilar, som skulle stå på parkeringen vid 5:e vik, 20 -30 kanske. Just när vi kom fram och konstaterade med synnerligen förvåning och ännu mer oro - inte 1(en) enda bil (!) kom ett nytt larm: -"Viktig information" Vi fick då veta att Ismåsen nu var stationär vid Råöviken. (det var detta "dubbleringen" handlat om!)

Det var bara att hoppa in i bilen igen och dra norrut. Det gick ganska fort! Väl framme vid Rörvik camping hade vi c:a 1 km lång promenad fram till kusten. 1 km kan ibland vara väldigt långt. Spänningen stiger ju närmare man kommer.

Uppe på klipporna stod många och skådade utåt, bl. a. Kenny A, som såg mycket nöjd ut. Och - långt därute, lite väl långt ut tycker jag, flög en helvit mås fram o tillbaks. Härligt!. Ännu en av de där arterna, som man hoppats på, men knappast trott att man skulle få se. (vitnacken och spetsbergsgrisslan är 2 andra bonus-års-X).

Visserligen blev det ingen kanonobservation, men i alla fall. Den visade sig också sittande på ön därute, så det gick att se den lite bättre, men något foto blev det inte. Fick istället ta bilder på nöjda skådare och har dessutom med Mikael Nords goda minne lånat några av hans bilder. MN gick omkring och storlog med hela ansiktet! Det var han väl värd, 428:e som det blev.

Efter c:a en kvart drog fågeln norrut runt en udde och var borta. Fick nästan ont i magen - tänk om vi stannat på Getterön o fikat t.ex. Det var visserligen aldrig aktuellt, men ändå. Det kom flera efter oss, som inte fick se Ismåsen, men den kommer säkert att vara kvar och kanske hamnar den i Fiskehamnen också, så man kan få se den på lite närmare håll.

Det spred sig ett lugn inom en och pulsen gick ner och fikat smakade jättegott innan vi återvände till Borås.

Se bilder  

Se gärna Mikaels bilder på hans hemsida http://www.praktejder.se/

Ismås 8/12

Den 8/12?? 

Ja, det blev faktiskt så att jag av olika anledningar kom att åka till Lerkils hamn 2 (två) gånger den här dagen. Framförallt ville jag ha en mycket bättre obs på ismåsen - och det fick jag verkligen!

Dessutom åkte jag ner med Berit på väg till Falkenberg på torsdagen och fredag morgon med Magnus och C-G. Ismåsen gjorde stora ögon när jag kom för 5:e gången och utbrast: 

-"Va! Är du här idag igen?"

Vi tog 2 svartnäbbade islommar vid St. Amundön också innan vi åkte hem.

Se bilder       Till filmen >>> (1,6 mb)