14 nov 2016                       Tundrasparv

Vi sitter och avnjuter den härliga musikalen Sugar ( efter filmen ”I hetaste laget”) på Sagateatern söndag em 13 nov. Då känner jag plötsligt hur mobilen vibrerar i byxfickan. Tar upp den försiktigt och sneglar. Boxlarm från Tomas Ekberg: Någon som vill dra till Skåne i morgon? Något för mig? Njae, kanske, men… En stund senare vibrerar det igen. Åke A: ”Jag hänger på”

Under en stor del av föreställningen vägde jag för/emot - för/emot. Jag lade fram tanken för Berit medan vi med stor möda gick ned för trapporna när vi applåderat färdigt. Hade frågat Ragni om hon var hemma på måndag. Jodå. Och Berit – som alltid villig att låta mig åka. Hon skulle klara sig med hjälp av hemtjänst på badet och sedan Ragni hemma.

Ringde Tomas och : jodå. Peter B hade också hört av sig och sedan var bilen fylld. Jag hämtar dig 7.45 sa han. Jag var euforisk! Yesss!!!. Jag skulle ut på drag igen. Kände plötsligt att saknaden varit stor och satte igång med matsäcken, läste på nätet om upptäckten av Tundrasparven, förstafyndet i Europa!!! Och nu hittad utanför Staffanstorp i Skåne. Det skulle bli roligt att träffa de andra också. Längesedan. Måste erkänna att jag hade svårt att somna på kvällen.

Tomas håller alltid tider, så vi kom iväg precis 7.45 och åkte över Sjömarken och hämtade upp de andra. Det är lååångt till Staffanstorp och det regnade. Men enligt både norska och danska väderrapporterna skulle det vara fint i Skåne. Dessutom – larm om sparven kl 9.05. Gött!

Solen sken men blåste ganska kallt när vi kom fram. 1 ½ km att gå (vi kunde åkt mycket närmare men det kunde vi ju inte veta). Jag var lite bekymrad, Inget larm de senaste 1-2 timmarna och inte blev det bättre när skådare vi mötte bekräftade att den inte visat sig på 2 timmar. Puh!

Så stod vi där tillsammans med, kanske 50-tal skådare, och blickade ut över fältet där den visat sig senast. Skulle det bli en Dipp? Jag började nästan misströsta då man hojtade uppifrån vägen några hundra m bort. De hade den!

Alla rusade iväg och efter diverse manövrar och ibland ilskna tillrop till den som rusade fram för långt (oftast en dansk) så lyfte den och flög över vägen! Det blev väl ingen ”janneobs” precis men fullt godkänt ändå (nästan iaf). I samma ögonblick ringde Bengt och undrade om vi skulle dra till Sparven på tisdag. Det blev lite tyst när han hörde att jag just tittat på den. (Lyckligtvis åkte C-G och han nästa dag och fick se den väldigt fint!)

Men så hade tundrasparven förstånd att sätta sig och äta middag på fröställningarna 50-75 m bort. Där satt den sedan länge och åt, visserligen i lite motljus, varför dess färger inte kom fram så fint som på en del bilder. Tyvärr så når inte min kamera så långt bort på en så lite fågel, så det blev inga bilder, men efter lite fika, ansåg vi oss nöjda med skådningen, packade ihop och drog oss till bilen.

Det var ett belåtet gäng boråsare, som vände hemåt. Utanför Varberg (då hade det åter börjat regna) intog vi Segermåltid utan dippsås på Burger King och vid 17.30-tiden var vi åter i Borås, jag med mitt X nr 416, ett riktigt MEGA-X

Bara nu inte rrk gör en "Isabellatörnskata" och kräver dna för att godkänna den!!!

Tack Tomas för lugn och säker körning (det gick fortare när du var polis!) och tack Åke och Peter för sällskapet. Väldigt roligt att ses igen.

   Bilderna nedan inte mina egna - hämtade på nätet, men det är Skånesparven